”Vatten, vatten – bara vanligt vatten…”

Sabina som tidigare har berättat om sin dotters dygnsuppfattning i inlägget >”Dag eller natt, mamma?” fortsätter här att dela med sig av nya upptäckter. Den här gången handlar det om dotterns begreppsbildning.

Om du har skrivit, målat eller varit kreativ på något annat sätt, tar vi gärna emot bilder på dina alster och lägger upp här på bloggen i kategorin ”Skapande medlemmar”.  Bidrag skickas till theresgustafsson@hotmail.com.

Livets vatten och andra material

– Lyddes du nyssens, Krestina? Hörde du: guld ä nitton gånger tyngre än vatten!

– Ja hörde väl dä.

Nu sänkte han rösten som om han ville anförtro henne en stor hemlighet och vore rädd för lyssnare:

– Men det ä bara dödvikt, begriper du! Det gula guldets vikt ä död… död… död!

 

Vilhelm Moberg: Nybyggarna, 1956

Den snart fyraåriga dottern sitter i badet. Plötsligt begär hon fram sin favoritbok. ”Läsa i badet!” säger hon. Mamma, som inser vad som skulle hända med favoritboken, och även hur dottern då skulle reagera, säger nej.

”Den kommer att gå sönder”, säger mamma och bereder sig på den mindre storm som troligen kommer att bryta ut efter detta tuffa besked. ”Inga böcker i badet!” bestämmer hon snabbt för att gardera sig mot framtida krav av det här slaget. ”Om du ska läsa får du komma upp.”

För en stund blir det lite upprört inne i badrummet. Ingen vill ge sig: ”Neeej!” skriker dottern. ”Inte komma uuuuppp! Läsa i badet!! Läsa nuuuuuuu!”

Mamma är lika envis, och tror sig dessutom veta hur man bäst ska tas med dottern. Därför vidhåller hon det hon tidigare sagt och tillägger dessutom: ”Böcker är gjorda av papper, och papper går sönder i vatten. Ska vi göra ett experiment och se vad som händer?”

Detta fångar som alltid dotterns intresse. Hon älskar experiment. Mamma tar små bitar av hushållspapper som vi doppar i badvattnet, de löses snabbt upp och dottern deltar med stort intresse. Mamma rycks med av dotterns entusiasm och tar fram en handduk i tyg också utan att tänka sig för, den flyter först men sjunker snart till botten. Mamma fiskar upp den genomblöta trasan och säger belåtet, ”Titta nu här ska du få se, TYG går inte sönder i vatten men det gör papper!”

Men nu blir det bakslag. Dottern gillar inte att saker blir våta, och det har inte gått över bara för att vi gör ”ett experiment”. Länge, länge har vi haft problem med ord och företeelser som regn och vått och blött och halt. Oftast tål dottern inte att vi över huvud taget använder dessa ord. Hon ogillar i synnerhet när saker inte går att torka av utan ska ”torka av sig själv”, som mamma brukar säga. Och detta gäller inte enbart tyg: det är allt från ständiga begäranden att vi ska torka av stenarna på uteplatsen efter regn, eller omedelbart byta tröja om en enda liten vattendroppe fallit på den. Det är alltid mycket skrikande om sådant här, och mycken oro.

Det roliga experimentet övergår i kaos när mamma misslyckas med att avleda dottern från den blöta, droppande handduken.

Till slut går utbrottet över och den fortsatta kvällen blir lugn. Men mamma har fått en idé. Det är tydligt att dottern behöver lära sig att olika material kräver olika behandling, så nästa dag börjar vi på en materialsamling.

Vi får snart ihop en liten vacker samling av olikfärgade stenar, spelkulor, bestick, tyglappar, snören, papper, muggar och glas i alla upptänkliga material. Vi har en ask med sand och en annan med jord, vi har kottar och kvistar och t.o.m. en bit asfalt.

Dottern tycker mycket om sin materialsamling och sysslar gärna med den. Vi känner på alla sakerna och lyssnar på alla ljuden, hur metaller klingar och papper prasslar. En del material är mjuka, andra hårda; några är skrovliga, andra släta och lena.

En kväll tar vi med spelkulorna i badet och ser vilka som flyter och vilka som inte gör det. Det är ett mycket roligt experiment, fast dottern först ogillar att plastkulan inte sjunker och försöker trycka ner den i vattnet med våld. När hon släpper taget far den upp med sådan kraft att dottern först blir rädd, men snart fascineras hon av denna roliga lek och trycker ner plastkulan om och om igen för att få se den hoppa upp.

Till slut tröttnar hon på detta och turen kommer till tygkulan, som inte bara sjunker till botten utan också blir BLÖT. Och trots materialsamlingen, och trots all den senaste tidens träning, så blir dottern lika upprörd som vanligt när något blir vått och det inte går att ”torka av”.

Ja, dottern blir upprörd – men för mamma är det som om blixten plötsligt slagit ner. Den enda tänkbara förklaringen till allt detta står med ens klar, och den är så självklar att mamma vrider sig som en mask vid tanken på hur lång tid det har tagit henne att komma på det.

Det är inte tyg eller jord eller papper som är problemet. Det är VATTEN!

Vatten var ett av dotterns allra första ord. Hon dricker vatten varje dag, hon badar, hon är ute i regnväder, hon hjälper mamma att vattna blommor, hon älskar havet. Men tydligen – vatten som samlat begrepp har hon missat. Om man har missat begreppet vatten kan man inte heller förstå begreppet ”torka”. Eller regn, för den delen.

Mamma låter ingen tid gå förlorad utan börjar omedelbart rada upp alla vattenord hon kan komma på. Flaskvatten, dricksvatten, badvatten, tvättvatten, regnvatten, vällingvatten, jordgubbsvatten (jordgubbssaft), kranvatten, havsvatten, sjövatten, åvatten, bäckvatten, smutsvatten, tårvatten, kissvatten … Och så alla vattenljuden och allt vad vatten och vätskor gör: rinner, plaskar, droppar, porlar, skvalar, stänker, skvätter, forsar, strömmar, bubblar, sköljer, det blir en lång lista precis som dottern älskar. Vad betyder ”torrt”? Det betyder ”utan vatten”. Vad betyder ”vått”? Det betyder ”fullt av vatten”. Vad betyder ”blött”? Samma sak som ”vått”. Och om något är blött kan det vara: plaskvått, genomblött, dyngsurt, nerdränkt, fuktigt, halt, klibbigt, lerigt, gyttjigt…

Dottern är mycket nöjd. Hon sjunger ur Pippis sommarvisa ”och solen är så solig och vattnet är så vått”. Skrikandet har slutat. Vi slipper torka allting hela tiden och hon tycker plötsligt att det är roligt att spilla. Hon pratar om vatten nu, med mening, och hon förstår det överallt.

Med tanke på våra erfarenheter när det gällde solen borde vi kanske ha misstänkt det. Nu undrar vi bara: vad mer har vi missat?

About Theres

Administratör. Mamma till en neurotypisk flicka och en pojke med autism och utvecklingsstörning. Aktiv i NV Skånes lokalavdelning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s